måndag 29 december 2014

David Batra - Gevär säljes p g a dödsfall

Ojoj, den här julklappsboken har jag skrattat högt åt. David Batra har alltså samarbetat med Blocket och valt ut absurda annonser där det ibland kan bli så väldigt väldigt fel..

Ganska snart kan man se två tendenser, det ena att folk uppenbarligen inte korrekturläser sin annons innan de publicerar den (och att Blocket släpper igenom en hel del saker utan kontroll). Givetvis så fångar en annons som lyder "Våldtäkt och hjälm" ens uppmärksamhet, men borde det verkligen gå att sälja våldtäkter på blocket? Våldtäkten var för övrigt också oanvänd - det är säkert viktigt att veta när man köper sin våldtäkt på nätet.

Det andra att många totalt struntar i bilderna, det här har jag även sett på andra annonssidor, hellre än att ta en ny bild (med sin smarta telefon, det är faktiskt lika enkelt som att ta den första bilden..) så publicerar man en krattig, suddig bild och ber om ursäkt för att den är av dålig kvalité.

Jag har själv sett hur folk beklagat sig över att annonssidor är värdelösa för det går ju inte att sälja något där och i mångt och mycket kan jag hålla med. Lägger du ut en dålig bild, bristfällig information och istället tycker att folk ska ta kontakt med dig om de är intresserade (och eventuellt slösa bort deras tid då du struntat i att tala om årsmodell och mått i annonsen vilket visade sig vara helt fel för den potentiella köparen) då är det också troligt att du inte lyckas sälja något.

Om man inte brustit ut i tokskratt av annonserna så hjälper Batra förstås till genom sina egna kommentarer på respektive annons. Här kommer även ytterligare ett nytt perspektiv till, Batra drar gärna paralleller till sitt eget liv - vilket nu får helt nya dimensioner när man betänker vem som är hans fru. Anna Kinberg Batra må se stel och trist ut i presskonferenser, men när man läser kommentarer gällande David Batras fru så blir man förstås extra nyfiken på vem hon är privat.

Så en julklappsbok avverkad och antagligen den jag kommer skratta högst åt.

Hobbit del 3: Femhäraslaget

För en vecka sedan kom jag och Johan så iväg på vårt första biobesök på över ett halvår. Med ankomsten av Litens farmor inför julen så fanns det en mycket villig barnvakt tillgänglig så vi slog till!

Dock valde vi en tidigare föreställning för att dels öka chanserna att vi själva inte skulle somna men också så att vi skulle vara hemifrån på så bra tider som möjligt. Det visade sig innebära att det var ungefär 10 personer på plats i biosalongen..

Jag har ju genomgående när det gällt Hobbit-filmerna varit något förvirrad, jag har läst boken men det är så pass mycket som är tillagt att det inte riktigt har hjälpt mig att veta vad som ska hända. Nu inför sista filmen insåg jag dessutom att jag nog skulle behöva läsa om boken för det är en hel del jag inte riktigt kommer ihåg.

I alla fall, det var en riktigt pampig storfilm, 3D-effekterna hade fått mindre utrymme i den här filmen och var på mer lagom nivå och fungerade nog faktiskt bäst hitintills i trilogin genom att förstärka filmen snarare än dominera den.

Det är inte den bästa filmen jag sett men den kändes bra och knöt på ett fint sätt ihop med Sagan om Ringen-filmerna. Vi gick ifrån bion mycket nöjda med vår bioupplevelse. Inför biobesöket hade vi dessutom sett om de två tidigare filmerna i sina förlängda DVD-versioner. Och nu efter julhelgen har vi börjat se om Sagan om Ringen-triologin. Bara för att man kan förstås!

Barnvaktstunden fungerade också ganska så bra. Vi var lite oroliga för matningen för Emma har inte velat ta flaska på sistone men det hade löst sig till slut. Vi får se när nästa tillfälle ges för biobesök.

lördag 13 december 2014

Lite kostymdrama till samlingen.

Även Johan gav mig faktiskt en namnsdagspresent, han hade turen att få paketet i brevlådan precis rätt dag. En något mer otippad present i form av den kompletta samlingen av TV-serien Nord och Syd - som jag inte sett. Men han tänkte att jag gillar ju kostymdraman så varför inte? Bara att hoppas vi hinner se den mer.. Vi har rätt mycket som vi tänkt se men som bara blivit liggande.

tisdag 9 december 2014

Astérix-samlingen är snart komplett!

Samlingen närmar sig komplett!

1, Astérix le Gaulois
2, Astérix - la Serpe d'or
3, Astérix et les Goths

5, Le tour de Gaule d', Astérix
6, Astérix et Cléopâtre
7, Astérix - le combat des Chefs
8, Astérix chez les Bretons
9, Astérix et les Normands
10, Astérix légionnaire
11, Astérix - le bouclier Arverne
12, Astérix aux jeux Olympiques
13, Astérix et le chaudron
14, Astérix en Hispanie
15, Astérix - la zizanie

17, Astérix - le domain des dieux

19, Astérix - Le devin
20, Astérix en Corse
21, Astérix - le cadeau de César
22, Astérix - La grande traversée
23, Obélix et compagnie
24, Astérix chez les Belges
25, Astérix - Le grand fosse

28, Astérix chez Rahàzade
29, Astérix - la Rose et la Glaive
30, Astérix - la galère d'Obélix
31, Astérix et Latraviata
32, Astérix et la rentrée gauloise
33, Astérix - le ciel lui tombe sur la tête
34, L'anniversaire d'Astérix & Obélix
35, Astérix chez les Pictes

Namnsdagspresent!

Mamma lämnade över en namnsdagspresent när de var här uppe senast och idag så öppnade jag förstås mitt paket av väldigt välbekant format!

Okej...

NaNoWriMo blev ett totalt misslyckande.. vardagen kom emellan helt enkelt. Johans brutna arm innebar att jag fick kliva upp och ta i stort sett allt ansvar för hushållsarbetet samt omvårdnaden av vår lilla ängeln. Tiden räckte helt enkelt inte till för att jag skulle hinna skriva mitt litterära mästerverk just nu. Nya friska tag i det nya året!

söndag 19 oktober 2014

NaNoWriMo!

Okej.. planen var att hinna med lite eget skrivande i år, eller egentligen ganska så mycket. Kanske en smått ambitiös plan när jag visste att vi hade en liten på gång men jag har inte gett upp än. Så i ett sista hopp att hinna spotta ur mig ett råmanus innan jul så anmälde jag mig till National Novel Writing Month. Så det är nu i november det gäller! Någon som antar utmaningen och hakar på?

lördag 11 oktober 2014

Uppdaterad bucket list!

Listan uppdaterad med årets Nobelpristagare så nu vet jag vem som har skrivit min julklappsbok!

fet stil lästa och kursiva osäker.

1901) Sully Prudhomme, Frankrike
1902) Theodor Mommsen, Tyskland
1903) Bjørnstjerne Bjørnson, Norge
1904) Frédéric Mistral, Frankrike / José Echegaray y Eizaguirre, Spanien
1905) Henryk Sienkiwicz, Polen
1906) Giosue Carducci, Italien
1907) Rudyard Kipling, Storbritannien
1908) Rudolf Eucken, Tyskland
1909) Selma Lagerlöf, Sverige
1910) Paul Heyse, Tyskland

1911) Maurice Maeterlinck, Belgien
1912) Gerhart Hauptmann, Tyskland
1913) Rabindranath Tagore, Indien
1914) -
1915) Romain Rolland, Frankrike
1916) Verner von Heidenstam, Sverige
1917) Karl Gjellerup, Danmark / Henrik Pontoppidan, Danmark
1918) -
1919) Carl Spitteler, Schweiz
1920) Knut Hamsun, Norge

1921) Anatole France, Frankrike
1922) Jacinto Benavente, Spanien
1923) William Butler Yeats, Irland
1924) Wladyslaw Reymont, Polen
1925) George Bernard Shaw, Storbritannien
1926) Grazia Deledda, Italien
1927) Henri Bergson, Frankrike
1928) Sigrid Undset, Norge
1929) Thomas Mann, Tyskland
1930) Sinclair Lewis, USA

1931) Erik Axel Karlfeldt, Sverige
1932) John Galsworthy, Storbritannien
1933) Ivan Bunin, statslös (Ryssland)
1934) Luigi Pirandello, Italien
1935) -
1936) Eugene O’Neill, USA
1937) Roger Martin du Gard, Frankrike
1938) Pearl Buck, USA
1939) Frans Eemil Sillanpää, Finland
1940) -

1941) -
1942) -
1943) -
1944) Johannes V. Jensen, Danmark
1945) Gabriela Mistral, Chile
1946) Hermann Hesse, Schweiz (Tyskland)
1947) André Gide, Frankrike
1948) Thomas Stearns Eliot, Storbritannien
1949) William Faulkner, USA
1950) Bertrand Russell, Storbritannien

1951) Pär Lagerkvist, Sverige
1952) François Mauriac, Frankrike
1953) Winston Churchill, Storbritannien
1954) Ernest Hemingway, USA
1955) Halldór Kiljan Laxness, Island
1956) Juan Ramón Jiménez, Spanien
1957) Albert Camus, Frankrike
1958) Boris Pasternak, Sovjetunionen
1959) Salvatore Quasimodo, Italien
1960) Saint-John Perse, Frankrike

1961) Ivo Andric, Jugoslavien
1962) John Steinbeck, USA
1963) Giorgos Seferis, Grekland
1964) Jean-Paul Sartre, Frankrike
1965) Michail Sjolochov, Sovjetunionen
1966) Samuel Agnon, Israel / Nelly Sachs, Sverige (Tyskland)
1967) Miguel Angel Asturias, Guatemala
1968) Yasunari Kawabata, Japan
1969) Samuel Beckett, Irland
1970) Alexander Solzjenitsyn, Sovjetunionen

1971) Pablo Neruda, Chile
1972) Heinrich Böll, Tyskland
1973) Patrick White, Australien
1974) Eyvind Johnson, Sverige / Harry Martinson, Sverige
1975) Eugenio Montale, Italien
1976) Saul Bellow, USA
1977) Vicent Aleixandre, Spanien
1978) Isaac Bashevis Singer, USA (polen)
1979) Odysseus Elytis, Grekland
1980) Czeslaw Milosz, USA och Polen

1981) Elias Canetti, Storbritannien (Bulgarien)
1982) Gabriel García Márquez, Colombia
1983) William Golding, Storbritannien
1984) Jaroslav Seifert, Tjeckoslovakien
1985) Claude Simon, Frankrike
1986) Wole Soyinka, Nigeria
1987) Joseph Brodsky, USA (Sovjetunionen)
1988) Naguib Mahfouz, Egyptien
1989) Camilo José Cela, Spanien
1990) Octavio Paz, Mexiko

1991) Nadine Gordimer, Sydafrika
1992) Derek Walcott, St. Lucia
1993) Toni Morrison, USA
1994) Kenzaburo Oe, Japan
1995) Seamus Heaney, Irland
1996) Wislawa Szymborska, Polen
1997) Dario Fo, Italien
1998) José Saramogo, Portugal
1999) Günter Grass, Tyskland
2000) Gao Xingjian, Frankrike (Kina)

2001) V. S. Naipaul, Storbritannien
2002) Imre Kertész, Ungern
2003) J. M. Coetzee, Sydafrika
2004) Elfriede Jelinek, Österrike
2005) Harold Pinter, Storbritannien
2006) Orhan Pamuk, Turkiet
2007) Doris Lessing, Storbritannien
2008) Jean-Marie Gustave Le Clézio, Frankrike
2009) Herta Müller, Tyskland
2010) Mario Vargas Llosa, Peru

2011) Tomas Tranströmer, Sverige
2012) Mo Yan, Kina
2013) Alice Munro, Kanada
2014) Patrick Modiano, Frankrike

torsdag 9 oktober 2014

Återigen uppdaterad Astérix-lista!

Samlingen närmar sig komplett!

1, Astérix le Gaulois
2, Astérix - la Serpe d'or
3, Astérix et les Goths

5, Le tour de Gaule d', Astérix
6, Astérix et Cléopâtre
7, Astérix - le combat des Chefs
8, Astérix chez les Bretons
9, Astérix et les Normands
10, Astérix légionnaire
11, Astérix - le bouclier Arverne
12, Astérix aux jeux Olympiques
13, Astérix et le chaudron
14, Astérix en Hispanie
15, Astérix - la zizanie

17, Astérix - le domain des dieux

19, Astérix - Le devin
20, Astérix en Corse
21, Astérix - le cadeau de César
22, Astérix - La grande traversée
23, Obélix et compagnie
24, Astérix chez les Belges

28, Astérix chez Rahàzade
29, Astérix - la Rose et la Glaive
30, Astérix - la galère d'Obélix
31, Astérix et Latraviata
32, Astérix et la rentrée gauloise
33, Astérix - le ciel lui tombe sur la tête
34, L'anniversaire d'Astérix & Obélix
35, Astérix chez les Pictes

Mera Astérix åt mig!

Så klart att namnsdagsbarn ska få presenter! Så i tisdags lämnade mamma över ännu ett Astérix-album till min samling. Samtidigt så passade hon på att "beklaga" sig över att lagret började ta slut och att hon därmed måste göra en ny Frankrike-resa... Stackars mamma.. tvingas åka till sin väninna och mysa i gott sällskap med god mat. Vissa har det inte lätt.

torsdag 4 september 2014

Uppdaterat Astérix-lista

Så klart man får presenter när man får barn så ännu ett album till samlingen!

1, Astérix le Gaulois
2, Astérix - la Serpe d'or
3, Astérix et les Goths

5, Le tour de Gaule d', Astérix
6, Astérix et Cléopâtre
7, Astérix - le combat des Chefs
8, Astérix chez les Bretons
9, Astérix et les Normands
10, Astérix légionnaire
11, Astérix - le bouclier Arverne
12, Astérix aux jeux Olympiques
13, Astérix et le chaudron
14, Astérix en Hispanie
15, Astérix - la zizanie

17, Astérix - le domain des dieux

19, Astérix - Le devin
20, Astérix en Corse
21, Astérix - le cadeau de César
22, Astérix - La grande traversée

24, Astérix chez les Belges

28, Astérix chez Rahàzade
29, Astérix - la Rose et la Glaive
30, Astérix - la galère d'Obélix
31, Astérix et Latraviata
32, Astérix et la rentrée gauloise
33, Astérix - le ciel lui tombe sur la tête
34, L'anniversaire d'Astérix & Obélix
35, Astérix chez les Pictes

Present bara för att!

När mamma dök upp i torsdags lagom till vår tredje bröllopsdag så var det ju förstås egentligen för att gulla med det nya barnbarnet och hon hade verkligen massvis med saker med sig i väskorna till Emma. Men också lite saker till mig! Så om ni inte visste det, att få barn motiverar självfallet att få ett Astérix-album!

tisdag 26 augusti 2014

Astrid Lindgren - Junker Nils av Eka

Det här är bästa boken! Eller alltså, egentligen så är jag uppväxt med kassettdramatiseringen med Astrid Lindgren som berättare. Jag är väldigt förtjust i den och har väl mer eller mindre nött sönder min kassett genom att spela den om och om igen - framför allt om man har svårt att sova.

Dock så hade jag aldrig läst sagan som sin helhet, den ingick ursprungligen i sagosamlingen Sunnanäng men som den fjärde och sista sagan så har den inte i alla utgåvor kommit med. Nu visade det sig att bland familjerna som driver Näs så fanns det någon som delade min kärlek till just denna saga och han fick igenom att få illustrera en utgåva där sagan för första gången gavs ut som egen bok.

Johans och min första sommar så tog jag med honom till Boa i Näs när vi var
nere i Vimmerby och till min stora glädje så låg den här boken nu helt plötsligt på bokbordet! För att göra glädjen ännu större så var det just Leif Ruhnström som stod i Boa den dagen så jag fick inte bara med mig en ny bok hem utan dessutom en signerad sådan!

Så hur kom det sig att just denna bok åkte fram just denna sommar? Jo, när BB-väskan skulle packas så stoppade jag ner både en bok till mig och en bok till vår nya familjemedlem. En del skulle förstås kunna invända att Junker Nils av Eka kanske inte är helt barnvänlig för en nyfödd liten en och med en del menar jag Johan.. Men likväl så blev Junker Nils av Eka den första boken jag läste för Emma och sedan dess har vi gått vidare och även lyssnat på kassettversionen när det har varit riktigt stökiga nätter.

Dock kan jag redan nu säga att alla böcker som jag läser för Emma kommer inte redovisas här, den del böcker för de allra minsta är inte fullt så spännande att prata om men vi hade väldigt roligt när vi gick igenom lådan med mina gamla barnböcker och gemensamt valde ut vilka som skulle ställas in i bokhyllan. Barnlitteratur kan vara riktigt underhållande även för vuxna!

Rickard Fuchs - Lycka!

Den här boken blev det när jag redan lagt mig tillrätta på spikmattan och bad Johan hämta en lämplig bok åt mig. Efter att han först tagit fram en bok jag nyligen läst så blev det alltså denna bok. Den här kom jag över för rätt många år sedan när jag besökte en gigantisk second hand-butik och gick därifrån med alldeles för många prylar - inklusive en bunt böcker!

Lycka! består i alla fall av en bunt korta historier som med glimten i ögat analyserar vad lycka egentligen är, hur man uppnår det och varför vi mår dåligt av att alltid vara lyckliga. För egentligen, hur kan man uppskatta sann lycka om man inte har det lite motigt emellanåt?

Personligen tycker jag inte den här boken riktigt är på samma nivå som Visst är det härligt att vara svensk! men den var ändå både underhållande men samtidigt tänkvärd över hur vi borde förhålla oss till just lycka.

Raymond Khoury - Den siste tempelriddaren

Jag läste faktiskt väldigt mycket i somras. Värmen gjorde i stort sett all annan aktivitet totalt omöjligt. Men det blev inte riktigt av att få upp mina läsningar i bloggen då jag blev upptagen på annat håll.

Den här boken tror jag att jag köpte i samband med något erbjudande i en bokklubb som jag gick med i, fick mina välkomstpresenter, gjorde mina minimi-beställningar och sedan gick ur. Sedan blev boken som så många andra stående i bokhyllan i väntan på bättre tider.

Den siste tempelriddaren spänner över dåtid och nutid. Vi börjar i Akko år 1291 mitt under brinnande strider när en liten skara tempelriddare flyr bort med ett skrin som döljer en välbevarad hemlighet. Men deras skepp går under i en storm och skrinet försvinner.

I nutidens New York anfaller sedan fyra män utklädda till riddare Metropolitanmuseet samtidigt som öppnandet av en utställning bestående av skatter från Vatikanen pågår. Bland de skatter som stjäls finns en medeltida chiffermaskin.

Arkeologen Tess Chaykin är på öppnandet med sin mor och dotter och dras bit för bit in i en gåta som flera gånger äventyrar både hennes och hennes familjs liv. Hennes egna efterforskningar får hennes väg att korsas med FBI-agenten Sean Reilly som låter sig dras med i Tess slutsatser vilket tar de tvärs över Atlanten i jakt på gåtans lösning.

Samtidigt bevakar Vatikanen förstås sina egna intressen då det trots allt var deras skatter som försvann.

Det är många olika berättarröster som gör sig hörda i Khourys bok och som läsare kastas man fram och tillbaka mellan de olika personerna men också över tiden. Bit för bit nystas en hemlighet upp som kan skaka om världen ordentligt om den blev känd. Därmed så väcks också frågan hos de olika personerna som jagar sanningen: "-Vad är det rätta att göra?" Något som är långt ifrån självklart.

Boken erbjöd mycket spännande och underhållande läsning men jag måste ändå tycka att det i slutet blev lite väl tillrättalagt. Men samtidigt förstår jag det, det hade varit svårt att låta boken sluta på något annat vis.

måndag 14 juli 2014

P C Jersild - Barnens ö

Jag var faktiskt på väg att läsa en annan bok först men den visade sig kräva lite mer sinnesnärvaro än jag orkar uppbåda i denna värmebölja till sommar så jag hoppade rakt på min nya bok istället som handlar om snart 11-årige Reine och hans äventyr under en mycket överhettad sommar i Stockholm 1975.

Planen för sommaren är att Reine ska åka på barnkoloni till Barnens ö samtidigt som hans mamma ska iväg till västkusten. Men Reine har i hemlighet gjort upp egna planer och tänker istället använda sin kanske sista sommar före pubertetens stormar till att ta reda på vad livet egentligen går ut på.

Sommaren kommer dock bli ett brutalt uppvaknade för Reine som trodde sig vara ganska så självständig redan. Att överleva på egen hand en hel sommar är inte det lättaste när man är så ung. Reine hamnar i flera väldigt obehagliga situationer och även om han är kvick och kreativ så slutar det inte alltid så bra.

Det är lite hopp här och var i handlingen och jag kände mig inte riktigt tillfredsställd med slutet men det var en intressant och spännande skildring av Stockholm på 70-talet. Det som tilltalade mig en hel del var även att för ovanlighetens skull så läste jag en Stockholmsskildring som faktiskt delvis utspelade sig i mina områden. Reine och hans mamma bor i en lägenhet i Sollentuna, visserligen i Helenelund, men han rör sig inte bara inne i stan utan stannar en del i min gamla hemkommun. Och när han beskrev torpet vid Rösjön så blev jag tämligen tvärsäker på att det var Kolartorp Jersild hade i åtanke. Där har jag tillbringat många friluftsdagar och träningar under min uppväxt.

Men nu har jag slutligen läst denna klassiker och nog kan jag rekommendera den. Men jag hoppas innerligt att det inte fortfarande finns barn som drar runt i stan på sommaren på det sättet som Reine gjorde, det väckte helt klart vissa obehagskänslor.

fredag 4 juli 2014

Rickard Fuchs - Visst är det härligt att vara svensk!

Den här boken har jag läst många gånger sedan jag snubblade över den inne på Åhléns i Stockholm för en herrans massa år sedan. Då jag alltid gillat kåseri-formen och att skriva med glimten i ögat så dras jag till sådana här böcker. Det är aldrig fel med en bok som får dig att brista ut i gapskratt!

Senaste gången jag tog fram den så var det främst för att visa Johan mitt absoluta favoritkapitel där svensk natur och framför allt svensk jakt avhandlas. Sedan blev den kvar framme och jag tror inte Johan läst så mycket i den men jag själv har läst ett avsnitt då och då.

Som så många andra kåserier så kan de efter ett tag kännas lite väl mycket daterade men stora delar av boken är lika relevant nu som när det skrevs och oavsett - hejdlöst roligt!

Goda skratt garanteras helt enkelt! Så bäst att höja ett varningens finger - såvida man inte känner sig väldigt bekväm med att folk stirrar på en när man sitter på buss eller i tunnelbanan och skrattar för sig själv så är det inte boken att läsa på resande fot..

Det var faktiskt inte mitt fel...

Okej, vi var alltså ute på Kronans ÅVC för att slänga saker. Samt skänka en lampa till återvinningsbutiken och just lampan ledde till att vi behövde prata med butikspersonalen - annars skulle vi aldrig gått in där överhuvudtaget ju!

Sedan var det faktiskt Johans idé att kolla bland böckerna och sagt och gjort. Snart står jag där med P C Jersilds Barnens ö i handen. Fem ynka kronor vill de ha för boken (man kunde faktiskt fylla en kasse böcker för 20 kr men så mycket mer böcker behöver vi inte så den affären avstod vi ifrån).

Varför då just denna bok? Inte bara för att jag nyligen plöjt två böcker av just Jersild utan också för att jag nyligen läste om Barnens ö i DN. Att den ingår i ett läsprojekt för ungdomar = den måste fortfarande vara läsvärd alla dessa år efter att den kom ut. Men också att jag faktiskt aldrig har läst den och jag har alltid varit svag för svenska klassiker.

Väl hemma gjorde jag nästa upptäckt. Vi som handlar bland annat serier och LP-skivor i second hand-butiker är väl förtrogna med olika märkningar där kvalitén på varan bedöms (och priset sedan sätts därefter). Det allra finaste är förstås att hitta något i "mint condition". Boken i min hand var en pocketutgåva från Delfinserien från 1977. Pocketböcker åldras oftast illa, de blir dåligt behandlade, ryggen viks sönder, sidorna gulnar etc. Min pocket hade visserligen ett lätt gulnat omslag men ryggen var totalt obruten och boken gjorde motstånd när jag bläddrade i den. Jag hade faktiskt hittat ett helt orört, oläst exemplar. Den här boken har bara stått och samlat damm någonstans tills den hamnade på Kronan - men den har aldrig blivit läst. Det här är definitionen av att köpa något begagnat i "mint condition".

En sprillans ny 37 år gammal bok alltså! Bara att sätta fart och läsa!

P C Jersild - Babels hus

Helt logiskt i en bokhylla så återfinns böcker av samma författare bredvid varandra så nu råkade det bli som så att jag faktiskt bara tog boken innan De ondas kloster och så kom det sig att jag läste Babels hus.

En uppenbart begagnad bok som jag har ingen aning om var jag fått ifrån, kan vara ärvd eller förstås inköpt på någon loppis någon gång. Jag har fler gånger än vad som är lämpligt shoppat loss som en galning i andrahandsbokhandlar..

Babels hus utspelar sig på sena 70-talet på storsjukhuset Enskede Sjukhus. Där hamnar 76-årige Primus Svensson som patient efter en hjärtinfarkt och förutom att vi får följa hans öde genom hela boken så är det också den personal som han möter som boken handlar om.

Jersild gör djupdykningar både i karaktärernas yrkesliv men också i deras privatliv men framför allt så är det här också en berättelse om när man specialiserat vården så pass mycket så att det slutar handla om människorna som både arbetar och vårdas.

Det är en väldigt bra och välskriven roman, dock måste jag ändå säga att det någonstans känns som att för många personer presenteras och får påbörja sin historia. På flera håll känner jag att det saknas en fortsättning på en karaktär, den introduceras på ett sådant vis att man får intrycket av att det här kommer man få veta mer om senare. Men det kom inget mera, den karaktären var bara med i det kapitlet och sedan tog det slut.

Men det är fortfarande en roman av P C Jersild och självklart värd att läsa!

tisdag 1 juli 2014

P C Jersild - De ondas kloster

Jag fortsätter min läsning ur bokhyllan, valet föll den här gången på P C Jersilds De ondas kloster. Måste erkänna att jag har inte riktigt någon struktur på läsvalen, mina böcker står dessutom i dubbla rader och när jag inte orkar plocka fram mitt register så väljer jag helt sonika från ytterraden.

Den här boken har en tudelad handling, först hamnar vi i 1200-talet när Stockhol
m i egenskap av att vara "Mälarens lås" egentligen var ett obetydligt fiskeläge och en tillfällig marknadsplats. Många ynglingar sökte sig ändå dit i hopp om att få mönstra på ett skepp som skulle ner mot Europa.

Tre främmande, allvarliga och tysta män dyker upp och efter att de mirakulöst överlevt en vådlig båtfärd blir de betraktade som heliga. När de så börjar bygga sitt nya hem med kloster på Skeppsholmen så skänker ortsbefolkningen både mat och byggmaterial i tron att det kommer skänka välgång i det egna livet. Snart upptar männen ytterligare två karlar i sin gemenskap och de tar sig även an unga pojkar som av olika skäl hamnat utanför samhället.

Mycket mer än så får vi inte veta under berättelsen i dåtid.

När berättelsen fortsätter befinner vi oss mer än 800 år senare i det moderna Stockholm där Skeppsholmskyrkan har brunnit ner till grunden och nu blir platsen för en arkeologisk utgrävning. En liten firma på randen av konkurs får uppdraget och bit för bit så avslöjas den verkliga historien vad som egentligen hände med männen och pojkarna.

Jag gillar berättelser med tidshopp, ändå tyckte jag inte riktigt att den andra delen av boken som utspelade sig i nutid riktigt höll samma klass som början. De historiska avsnitten kändes mer levande helt enkelt. Men det är fortfarande en läsvärd bok.

måndag 16 juni 2014

H. G. Wells - Världarnas krig

Vissa biobesök glömmer man aldrig bort, det är oftast inte för att filmen stack ut utan mer beroende på någon händelse runt omkring. Så var det den sommardagen jag såg Världarnas krig. Det var den eftermiddagen det inte bara drog in ett åskoväder över Luleå utan också när sagda åskoväder orsakade ett strömavbrott - ungefär halvvägs genom filmen! För er som sett filmatiseringen från 2005 så förstår ni precis det ironiska med åska och strömavbrott mitt i just den filmen.

Dock hade jag som så många andra inte läst boken. Boken som självklart fick en nyutgåva i samband med filmen - alla vill ju tjäna extra pengar vilket förstås inkluderar bokförlag som såg sin chans att ge ut en klassiker på nytt. Jag var en av alla människorna som köpte nyutgåvan men som så många andra böcker hamnade den i min bokhylla. Men nu håller jag som sagt på med att läsa mig igenom mina bokinköp genom åren otroligt ostrukturerat och kaosartat.

I alla fall så var det just Världarnas krig som jag plockade fram nyligen. Först blev jag lite förvirrad av det samhälle som beskrevs så jag dubbelkollade utgivningsåret och insåg exakt hur gammal boken faktiskt är, utgiven första gången 1898. Men rent handlingsmässigt så har det förstås egentligen bara inverkan på de valda transportmedlen som människorna använder, det mänskliga beteendet som beskrivs påminner väldigt mycket om det som förekommer vid katastrofer än idag.

Det som fascinerade mig mest är faktiskt hur mycket av boken som faktiskt användes av boken. Boken utspelar sig visserligen i England och marsinvånarna anländer till jorden på ett annorlunda vis men grundtanken är densamma - inklusive upplösningen!

Nu har jag visserligen läst en svensk översättning så man kan misstänka viss bearbetning av språket men boken kändes trivsam och lättläst trots sitt mörka innehåll. Tvisten i den får mig att tänka till med, på andra Science Fiction-böcker och filmer som avhandlat invasioner av jorden. Det som H. G. Wells tar fasta på, det är så pass logiskt att fler borde tagit upp det i sina verk.

Jag uppskattade i alla fall boken, det är roligt att läsa äldre litteratur!

söndag 8 juni 2014

X-Men: Days of future past

Såå, varit lite dåligt med biobesök för oss i år. Delvis kan det förklaras med att vi inte tyckt det varit speciellt många intressanta filmer som gått upp på bio men också att vi faktiskt varit dåliga på att ta oss iväg på kvällsaktiviteter. I torsdags öppnade dock upp för en perfekt biodag i och med att Johan hade ledigt fredag. Tydligen tänkte vi exakt samma sak förra året för då var vi också på bio 5 juni.

Snäll som jag är så lät jag Johan få sin vilja igenom så det blev den nya X-Men-filmen. Nu har jag visserligen redan gått med på att se en hel drös av X-Men-filmerna och hade jag inte tyckt att de varit värda min tid så hade jag förstås sagt stopp för länge sedan. Så jag skyller inte helt på Johan.. tycker bara det är synd att vi missat att komma iväg på annan film i vinter som jag gärna hade velat se.

I alla fall så så är den här filmen en klassisk tidsloop, framtiden har blivit mörk och svår och för att rätta till det så ska ett fel åtgärdas i det förflutna. Populärt knep i den här genren då man samtidigt öppnar upp för en reboot och kan göra massa mera film! Men Johan som är mer påläst än jag upplyste mig förstås om att handlingen i filmen faktiskt baseras på existerande seriealbum så det var inte så mycket nytänk bakom det.

Självklart är det just Wolverine som måste göra tidsresan då han är den enda som skulle kunna överleva resan. Då vi alla vet att Wolverine inte åldras så ser han ju förstås likadan ut åter på 70-talet fast de andra mutanterna istället spelas av yngre förmågor. Väl tillbaka i tiden så måste han ta hjälp av både professorn och Magneto i en tid då de står långt ifrån varandra för att gemensamt stoppa Mystique från att orsaka den förödande tidslinjen som de i nuläget befinner sig i.

Nåväl, min behållning av filmen som inte är inbitet fan av X-Men är ändå att det var en bra actionfilm med en hel del specialeffekter. Vi såg dessutom filmen i 3D då den 3D-fria visningen gick för sent på kvällen. Hur mycket själva 3D-effekterna tillförde filmen vet jag inte riktigt, kan inte påstå att det kändes som om det gjorde massiv skillnad för upplevelsen.

Något som verkligen fascinerar mig dock är att dagens biobesökare inte har lärt sig än att filmmakarna gillar att slänga in lite bonusmaterial efter eftertexterna! Så fort eftertexterna börjar rulla så reser sig folk och går och kvar sitter vi inbitna filmfantaster (den här gången förutom Johan och jag också två killar som om jag ska göra den ytliga bedömningen uppfyllde absolut vartenda kriterium för att vara supernördar..) och väntar på den där extra minuten av filmmaterial som givetvis inte tillför handlingen något (filmen är ju slut..) men som ibland är en ledtråd inför en kommande uppföljare eller bara i allmänhet något roligt.

Så sitt kvar! Det finns extramaterial efter eftertexterna!

torsdag 15 maj 2014

Anne-Christine Liinanki - Storsien: 100 år i en norrbottnisk by

Som tidigare nämnt så är jag väldigt mycket bättre på att införskaffa böcker än att faktiskt läsa dem. Så ibland kan det ta ett tag innan jag kommer så långt som att läsa en bok jag har hemma. Sedan måste humöret stämma också, så sent som igår ställde jag tillbaka en bok i bokhyllan då jag kände att den inte fungerade med min hjärna just nu.

Istället plockade jag fram Anne-Christine Liinankis bok Storsien. Anne-Christine är tidigare kurskamrat till mig från skrivarkurserna och allt eftersom jag har upptäckt att mina gamla kursare gett ut böcker så har jag försökt att införskaffa dem - och samtidigt trycka tillbaka avundsjukan att jag själv ännu inte fått ut några av mina verk.. Turligt nog går det alldeles utmärkt att glädjas med andra samtidigt som man är avundsjuk! Tacka vet jag den komplexa mänskliga naturen!

I Storsien får vi följa en familjs bitvis riktigt brutala historia över fyra generationer. Till en början fick jag bläddra lite fram och tillbaka i boken. Tiden går fort och det är många återblickar så jag tappade tråden emellanåt. Anne-Christines sätt att skriva påminner mig dock om en berättarstil jag träffat på hos fler norrbottniska författare så jag börjar misstänka att det är ett sätt att uttrycka sig på som inte är helt ovanligt här uppe i norr.

Men för egen del så var det just det snabba tidsförloppet framåt och hoppen till nästa generation som lämnade lite tomrum hos mig. Jag hade gärna sett en större fördjupning hos karaktärerna och deras livsöden.

Inslagen av lokala ord som jag inte alltid förstod berör mig mindre när jag läser, jag behöver inte förstå varenda liten sak för att kunna ta med mig helhetsupplevelsen ur en bok. Hade jag haft det behovet så skulle jag aldrig läsa böcker på andra språk..

På baksidan beskrivs boken som ett tidspussel och det är onekligen väldigt passande, för snarare än en ordentligt sammanhängande berättelse så är det genom små pusselbitar som hör ihop vi får följa med genom åren och generationerna.

Även om jag gärna att sett lite mer utsvängningar i de olika berättelserna så tyckte jag ändå det var en trevlig och läsvärd bok. Mycket som hänt i lilla Storsien.

Bra jobbat Anne-Christine!

måndag 12 maj 2014

Danny Wallace - Mannen som ville bli vuxen

Okej, jag har länge haft en rätt så gedigen läshög på nattduksbordet men i vintras började jag på allvar läsa mig igenom den och trots att mina tidningsprenumerationer trillar in regelbundet så har jag faktiskt fått börja söka mig utanför sovrummet i jakt på mera läsmaterial.

Den här boken började jag bläddra i så smått i höstas när jag ännu jobbade borta på Aurorum och det fanns som jag nämnt tidigare en hög med böcker att ta av (och som jag sedan ordentligt la tillbaka böckerna i efter att jag läst klart). Dock blev det inte så mycket mera läst då men boken verkade intressant så jag tog ändå med den hem.

När jag sedan lurade in Johan i en storstädning av köket i våras så åkte allt som inte hade där att göra vidare till andra rum och så hamnade boken på nattduksbordet. Så när jag läst klart Anne Franks dagbok och undrade vad jag skulle läsa nu så pekade Johan helt sonika på den boken och sagt och gjort - så blev det.

I boken möter vi Danny Wallace och hans stundande 30-årskris, livet har börjat stabilisera sig, han är gift, de har köpt hus, vännerna beger sig iväg på nya äventyr. Dags att bli vuxen helt enkelt. Danny vet inte riktigt hur han ska anpassa sig till sitt nya liv och mitt i alltihopa så skickar hans mamma en låda med saker som kan vara "bra att ha", i själva verket är den full med olika saker från Dannys barndom. Inklusive en adressbok med hans 12 bästa vänner från uppväxten som han sedan många år förlorat kontakten med. Minnen börjar återvända och Danny bestämmer sig för att under svepskälet att han behöver uppdatera adresserna i adressboken så ska han ska han hitta dessa vänner igen.

Efter lite förhandlingar med sin fru om att dels ägna lika mycket tid åt att iordningställa det nya huset som att söka efter gamla vänner och att han ska vara klar innan 30-årsdagen dryga halvåret bort så sätter han fart.

Han tar sig an varje vän med en unik infallsvinkel och upptäcker snart att han har vänner både närmare än han trodde och bra mycket längre bort. Det blir resor till flera världsdelar i slutändan "för visst är en vän värd en flygresa". På vägen möter han både glädje och sorg. En av hans nuvarande vänner frågar förstås varför Danny insisterar på att möta alla personligen, vad är det för fel på Facebook? Svaret är självklart, så självklart att jag visste det själv. För vad händer egentligen när vi lägger till en bekant från det förflutna på Facebook? Jo, man kanske chattar lite omedelbart eller skickar ett mail i vilket det raskt avhandlas i kortast möjliga drag vad som har hänt sedan sist man sågs, partner, barn, jobb, etc. Men blir det verkligen en person man aktivt kommunicerar med framöver utöver några likes här och var och en kort kommentar om en bild som lagts upp?

Nej, det blir ingen återupplivad vänskap av att bara söka upp en vän på Facebook.

Jag tänker inte berätta hur det gick för Danny, om han hittade alla sina 12 vänner. Men det är en rolig och tänkvärd bok. Hur tar man egentligen bäst kontakt med någon man inte sett sedan man var barn? Vad har man gemensamt? Vad kan man få ut av det framöver? Och är det någonsin för sent att återvända till gamla vänner?

Eftersom det är en bok jag plockat på mig i en "ta-för-dig"-hylla så planerar jag att låta boken vandra vidare så är det någon som är intresserad så bara hojta till. Jag rekommenderar helt klart att läsa den här boken!

My Family

Vi har ett TV-paket från comhem, när allt skulle bli digitalt så ordnade vår hyresvärd ett avtal så alla i området får en grupprabatt. Johan och jag bestämde oss efter en första prova-på-månad för att medium 8 favoriter var lagom för oss. Vi kunde plocka ihop de TV-kanalerna vi ville se på och det blev inte ett vansinnigt stort antal kanaler som man ändå aldrig har tid med. Överlag har vi haft de flesta kanaler samma från början. Det var den åttonde kanalen vi bytt ett par gånger då kanal vi haft har försvunnit eller vi velat pröva något annat. Vid senaste bytet så gjorde vi misstaget att pröva BBC Entertainment. Misstag så till vida att vi numera dag för dag har förälskat oss i ännu ett skumt brittiskt program. Brittisk TV och brittisk humor är klart beroendeframkallande.

På den vägen började jag se serien My Family. En helt vanlig komediserie om en helt vanlig familj, med helt vanliga problem som var helt vanligt absurt urkul! Efter att ha upptäckt att alla säsonger inte visades så gick jag min vana trogen ut på nätet för att se vad som fanns att få tag i. Så blev jag ägare till en gigantisk DVD-box som jag hittade till ett överkomligt pris brittiska Amazon.
Den gigantiska lådan..
Så vid det här laget har alltså en TV-kanal jag inte tidigare kände till lett till inköpet av 11 säsonger brittisk komedi samt två bonusskivor med 9 julspecialepisoder. Någonstans utmed vägen måste jag kanske erkänna att det inte var så himla praktiskt att skaffa BBC Entertainment - framför allt inte om man vet att man är svag för brittisk humor..
..som gömde en hel massa skivor..
 Så bit för bit under våren har jag sett igenom mina 11 säsonger med tillhörande julspecialavsnitt. Turligt nog består de flesta brittiska komediserier inte av så hiskeligt många avsnitt.

Men i alla fall, My Family är faktiskt väldigt underhållande om en bitter tandläkare gift med en hemmafru som inte kan laga mat alls och som under seriens gång hinner pröva på en hel del olika yrken. De tre barnen, den äldsta som vägrar flytta hemifrån och bli vuxen och när han slutligen gör det tillämpar massa olika knep för att fortsätta få pengar från föräldrarna. Killtokiga dottern som beger sig iväg till universitet, blir gravid (vägrar tala om vem pappan är förrän han dyker upp många säsonger senare), blir utsparkad från universitet och också prövar på det ena jobbet efter det andra. Intelligente yngste sonen som hinner gå igenom en hel del faser på sin väg mot vuxenlivet. Ett vuxenliv ingen av de riktigt tar sig an till fullo då de fortsätter att belägra föräldrarnas hus säsong efter säsong.

Vid sidan av det så dyker den vimsiga kusinen upp, tandläkarkollegan som bara vill vara vänner, "vännen" till äldste sonen som dyker upp en jul och sedan blir kvar i ett par säsonger. Alltså, en helt normal familj - typ!

Jag gillade i alla fall serien, fast det måste sägas att det inte känns som om den fick ett riktigt avslut. Sista avsnittet var inte direkt något speciellt men det skulle knappast vara den första serie som bara tagit slut.

fredag 25 april 2014

Anne Franks dagbok

Jag har massor med böcker mer eller mindre impulsinköpta genom åren som jag aldrig riktigt kommit mig för att läsa. Det är en salig röra av boklådefynd, reafynd och massiva mängder inköpta på allsköns språk under min mer resefrekventa period när jag var yngre.

I fler omgångar har jag tänkt att jag ska systematiskt läsa igenom böckerna bara för att hamna på avvägar på biblioteket och istället plöja en bokserie där.. Jag är helt enkelt hopplöst ostrukturerad när det gäller att läsa. När jag väl börjar läsa blir problemet att jag otåligt vill till slutet - nyss! Jag bara måste veta vad som händer! Så jag lägger knappt ifrån mig boken och jo.. det har hänt att Johan kommit hem från jobbet på morgonen och hittat mig i sängen liggandes på spikmattan, läslampan tänd och bok (eller seriealbum) vilandes mot näsan..

En bok som alla tyckte vi borde läsa redan på mellanstadiet/högstadiet var Anne Franks dagbok, flera lärare lyfte fram den. Jag kom aldrig så långt då. Många år senare så hittade jag en nyutgåva i bokhandeln och på den vägen hamnade så boken i min bokhylla. För att så slutligen förra veckan bli utplockad ut bokhyllan och blev min senaste läsning.

Min första tanke är egentligen att jag tyckte lärarna tryckte onödigt mycket på att vi borde läsa boken som unga tjejer, vad var egentligen argumentet för det? Bara för att den är skriven av en jämngammal så blir det inte per automatik en ungdomsbok. Jag kan hålla med om att i början är Anne relativt omogen och barnslig i sitt sätt att skriva men otroligt snabbt växer hon in i den beskrivande rollen väldigt väl och uttrycker sig i allra högsta grad som en vuxen.

Hennes återkommande dröm om att en dag få bli journalist eller författare ter sig från min sida som självklart att hon kunde ha blivit. Hennes förmåga att skriva kan man knappast blunda för. Jag väljer därför att i likhet med några andra sälla mig till skaran som anser att Anne Frank inte ska ses på som en ung dagboksskrivare utan att hennes anteckningar istället ska behandlas som ett litterärt verk skrivet av en lovande författare.

Själva berättarformen som Anne använder sig av, att skriva i brevform är jag faktiskt själv väl förtrogen med, som en sporadisk dagboksskrivare sedan åtta års ålder så valde jag själv tidigt den varianten just för att den klassiska "kära dagbok" som ofta förekom i de fiktiva dagboksböckerna för barn- och ungdomar helt enkelt kändes löjlig. Brevformen gör också att det känns naturligare att återberätta något som hände längre tillbaka i tiden och inte bara fokusera på dagens eller de senaste dagarnas händelser.

Den här utgåvan ska då vara den oavkortade originalutgåvan med avsnitt med som Annes pappa Otto Frank tidigare valde att plocka bort. Språköversättningarna som sedan har gjorts lämnar en del kvar på både tyska och franska. Med tanke på Annes tyska bakgrund innan hennes familj flyttade till Holland så är det förstås naturligt att hon skjuter in framför allt tyskan här och var och jag tycker om att det har behållits i översättningen. Vanligtvis brukar jag inte reflektera så mycket över översättningar när jag läser böcker men några ställen reagerade jag faktiskt på. Det kändes som om boken medvetet bearbetats i översättningen för att bli "modern". 

När jag läser böcker med ett äldre ursprung så vill jag att de ska spegla sin samtid samtidigt som man förstås ska hålla en god läsbarhet för dagens läsare. Jag tror dock att man hade kunnat behålla läsbarheten utan att för den delen modernisera språket så mycket som man gjort. Nu har jag visserligen inte läst den förra utgåvan så kanske är inte språket så uppdaterat som jag tror. Dock har jag läst en originaldagbok från ungefär samma tidsperiod, nämligen min egen mormors, så jag vet att vardagsspråket trots allt inte har förändrats så mycket som vi ibland tror under den tid som gått sedan andra världskriget. Jag har inte direkt språkforskare heller..

Jag tänker inte gå in på några detaljer från dagboken för vi känner alla till handlingen i stora drag. Judiska familjer gömde sig, blev avslöjade och skickade till läger och endast Otto Frank överlevde. Jag är i alla fall glad att jag slutligen läste boken, det var på tiden. Men jag är alltjämt övertygad om att jag inte hade haft möjligheten att uppskatta den fullt ut om jag läst den som ung tonåring.

måndag 14 april 2014

Jo, lite kulturell är jag faktiskt..

..det bara inte har hamnat här. Faktum är att jag är inne i en läsperiod där jag försöker läsa så mycket som möjligt. Att tappa lusten för skönlitterär läsning som student är faktiskt ganska vanligt förekommande då större delen av ens arbete går ut på att just läsa. Så man får nästan aktivt jobba för hitta vägar runt det och i slutändan hitta tillbaka till sin gamla läslust.

Jag har hållit min läsning i liv mycket genom att läsa serier, kanske inte det mest avancerade man kan ägna sig åt men jag har alltid gillat serier som underhållning och är glad över hur mycket serier det finns som inte endast vänder sig till barn och ungdomar. Tack vare den underbara prenumerationstjänsten som SF-bokhandeln erbjuder så kan jag nu njuta av att få numrena av det pågående äventyret av Elfquest direkt hem i brevlådan kort tid efter att de kommit ut i USA. Mycket smidigt (och inte speciellt dyrt heller)!

Men nu har jag läst bort seriehögen som legat på nattduksbordet och satsar skönlitterärt igen. Jag har mycket olästa böcker här hemma som är mer eller mindre planerade inköp så bara att läsa på! Så allt jag läser kommer nog inte dyka upp i bloggen, så intressant är det väl knappast att läsa om allt jag tar mig för inom kultur. Eller?

torsdag 13 februari 2014

När rocken kom till Sveg i Lilla Salen på Kulturens hus 10 februari 2014

Genom ett tips så upptäckte jag att den här föreställningen skulle komma till Luleå, baserad på dokumentären som gick på SVT förra vintern (som jag dock tyvärr missade) så fick vi nu på scen ta del av denna historia om hur rocken tog plats i det lilla samhället Sveg 1956. Kingen & the Uppercuts blandade de bekanta klassikerna från 50-,60- och 70-talen med nyskriven musik i den sanna rockandan samtidigt som Kingen berättade historier från Sveg.

Antagligen kan man se historierna som typiska för många mindre samhällen och Kingen illustrerar bra hur anpassningen till den svenska musiktraditionen gick till. Jag har nog aldrig tidigare hört rock spelas på dragspel..

Tekniken användes också fiffigt under föreställningen, valet av mikrofon var uppenbart anpassat för att skapa känslan av att lyssna på en dåtida spelning. Jag gillade också tricket att med megafon imitera sången från en tidig skivinspelning.

Det roliga var förstås också att få höra nyskrivna låtar som tydligt påminner om dåtidens musik, jag har alltid vurmat lite extra för folk som fortsätter hylla den musikstilen jag själv aldrig släppt taget om.

Det enda som jag och Johan saknade var att det hade varit trevligt om det ingått en låtlista i programbladet, framför allt för att få med sig hem information om de nya låtarna som man inte kände till sedan tidigare.

Föreställningen glider i alla fall vidare genom Sverige i Riksteaterns regi så jag rekommenderar starkt att kolla in när just din ort får ett besök!

Uppdaterad Astérix-lista!

Mamma skickade två album lagom till Alla hjärtans dag, så nu har samlingen utökats ytterligare:

1, Astérix le Gaulois
2, Astérix - la Serpe d'or
3, Astérix et les Goths

5, Le tour de Gaule d', Astérix
6, Astérix et Cléopâtre
7, Astérix - le combat des Chefs
8, Astérix chez les Bretons
9, Astérix et les Normands
10, Astérix légionnaire
11, Astérix - le bouclier Arverne
12, Astérix aux jeux Olympiques
13, Astérix et le chaudron
14, Astérix en Hispanie
15, Astérix - la zizanie

17, Astérix - le domain des dieux

19, Astérix - Le devin
20, Astérix en Corse
21, Astérix - le cadeau de César

24, Astérix chez les Belges

28, Astérix chez Rahàzade
29, Astérix - la Rose et la Glaive
30, Astérix - la galère d'Obélix
31, Astérix et Latraviata
32, Astérix et la rentrée gauloise
33, Astérix - le ciel lui tombe sur la tête
34, L'anniversaire d'Astérix & Obélix
35, Astérix chez les Pictes

måndag 27 januari 2014

Chalmersspexet Bob 2013 Bellman i Aula Aurora 25 januari 2014

Chalmersspexet avslutade som de allra flesta åren med en Norrlandsturné där även vi som befinner oss långt, långt borta från Göteborg kan se föreställningen - nästan ett år efter premiären..

I år var det Bellman som fått äran att porträtteras av spexarna.

Vi anlände i god tid till Aula Aurora och jag hade hunnit läsa igenom programmet ordentligt innan föreställningen skulle börja, nyfiken som jag är så vill jag alltid veta lite om vilken musik som ska vara med och så ju (däremot läser jag inga låttexter i förväg).

Tyvärr tycker jag att Chalmersspexet tappat lite de senaste åren, det är fortfarande god underhållning men inte riktigt lika klockren som det varit tidigare. Inledningen på årets spex var lite småseg vilket även publiken kände av. Alla sångnummer gick inte ens till omstart (fast det var till viss del faktiskt pianörens fel, han var väldigt seg att slå på notbelysningen och signalera omstarter trots att publiken uppenbarligen ville ha en) vilket aldrig är ett bra betyg för ett spex.

I alla fall så utspelade sig spexet 1792 där Bellman aspirerar på att bli ny hovpoet hos kung Gustaf III som olyckligtvis istället hinner bli mördad på operan och vi får nu veta hur de egentliga förvecklingarna kring mordet utspelade sig. I sann spex-anda så var det förstås otroligt rörigt inför sista akten när allting magiskt löste sig och Bellman fick jobbet som hovpoet!

Årets bästa spexlåt var i mitt tycke dryckesvisan Beska Tårar baserat på underbara Bom-sicka-bom. Minst inspirerande var att göra en kärlekssång baserat på melodin Det börjar verka kärlek, banne mej.. Det var faktiskt bara för uppenbart..

Men som helhet var det en väldigt trevlig kväll även om Aula Aurora var svinkall (kanske inte så konstigt då få delar av D-huset används överhuvudtaget och det är allmänt en rätt så kylslagen byggnad där inte så mycket folk springer just nu) och det tog mig flera timmar efter vi kom hem innan jag var uppvärmd igen.

Hur som så ser jag fortsatt fram emot fler turnéer med Chalmersspexet!

måndag 13 januari 2014

Stephen King - Under kupolen

Ojoj, det var faktiskt rätt så många år sedan jag senast läste en Stephen King-bok och vad gör jag då? Ger mig i kast med denna rejäla tegelstensroman på 1180 sidor.. Bakgrunden var förstås väldigt enkel, vi började se TV-serien och så köpte Johan boken åt mig när han återigen missat att ge mig presenter..

Men den har tagit sin lilla tid att läsa, dels för att det är en hysteriskt tung bok att ha på bröstet när man ligger i sängen, dels för att den är omöjlig att ha med sig när man reser bort för där försvann genast flera kilon av den tillåtna bagagevikten. Men så efter hemkomsten från julresen så började jag läsa i ett högre tempo då jag satt fast med min evighetsförkylning. Nu kom nästa problem in, att faktiskt kunna lägga ifrån sig boken för pauser för man kan inte direkt sträckläsa en så tjock bok - hur gärna man en vill!

Stephen King har onekligen skrivit en väldigt ambitiös bok, på gränsen till för ambitiös. För det är inte direkt ett fåtal personer och deras tankar och handlingar vi får följa när det osannolika inträffar - att ett samhälle blir helt instängt av en osynlig barriär som avskärmar den från resen av världen.

Boken är uppdelad i åtskilliga mindre avsnitt som sedan i sig har underkapitel och genom dessa alla underkapitel av varierande längd så flyttas vi runt bland de olika invånarna och får därmed går tiden i boken egentligen väldigt långsamt. Det var lite svårt att hålla koll men här och var så påminns vi på nytt om att det inte gått mer än några dagar sedan kupolen dök upp.

Stephen King går verkligen på djupet i mänsklighetens värsta sidor, hur vi egentligen beter oss när vi ställs inför en så pass extrem situation som att finna oss isolerade från omvärlden. Dock så är det en sak jag även efter den här boken fortsätter ha svårt med när det gäller Stephen Kings böcker, han är verkligen en otrolig berättare, han har en otrolig förmåga att bygga upp spänning och använda sin miljö på ett bra sätt. Men han är inte lika stark avslutare.. Problemet ligger nog i att hans berättelser är så pass osannolika att sluten omöjligt kan mäta sig med vägen dit. Så även denna gång kände jag mig lite snopen när jag läste de sista sidorna. Fast hur han skulle kunnat gjort det annorlunda? Det har jag inte den blekaste aning om!

För den som tror att se TV-serien ger en tillräckligt bra insyn i Stephen Kings underliga psyke så måste jag tyvärr göra er besvikna, boken och TV-serien står väldigt långt ifrån varandra, handlingarna sticker iväg åt helt olika håll. Det är att läsa en rejäl tegelsten som gäller..

Uppdaterad bucket list!

Den senaste tillkomna Nobelpristagaren är nu avbockad! Ovanligt snabbt jobbat!

fet stil lästa och kursiva osäker.

1901) Sully Prudhomme, Frankrike
1902) Theodor Mommsen, Tyskland
1903) Bjørnstjerne Bjørnson, Norge
1904) Frédéric Mistral, Frankrike / José Echegaray y Eizaguirre, Spanien
1905) Henryk Sienkiwicz, Polen
1906) Giosue Carducci, Italien
1907) Rudyard Kipling, Storbritannien
1908) Rudolf Eucken, Tyskland
1909) Selma Lagerlöf, Sverige
1910) Paul Heyse, Tyskland

1911) Maurice Maeterlinck, Belgien
1912) Gerhart Hauptmann, Tyskland
1913) Rabindranath Tagore, Indien
1914) -
1915) Romain Rolland, Frankrike
1916) Verner von Heidenstam, Sverige
1917) Karl Gjellerup, Danmark / Henrik Pontoppidan, Danmark
1918) -
1919) Carl Spitteler, Schweiz
1920) Knut Hamsun, Norge

1921) Anatole France, Frankrike
1922) Jacinto Benavente, Spanien
1923) William Butler Yeats, Irland
1924) Wladyslaw Reymont, Polen
1925) George Bernard Shaw, Storbritannien
1926) Grazia Deledda, Italien
1927) Henri Bergson, Frankrike
1928) Sigrid Undset, Norge
1929) Thomas Mann, Tyskland
1930) Sinclair Lewis, USA

1931) Erik Axel Karlfeldt, Sverige
1932) John Galsworthy, Storbritannien
1933) Ivan Bunin, statslös (Ryssland)
1934) Luigi Pirandello, Italien
1935) -
1936) Eugene O’Neill, USA
1937) Roger Martin du Gard, Frankrike
1938) Pearl Buck, USA
1939) Frans Eemil Sillanpää, Finland
1940) -

1941) -
1942) -
1943) -
1944) Johannes V. Jensen, Danmark
1945) Gabriela Mistral, Chile
1946) Hermann Hesse, Schweiz (Tyskland)
1947) André Gide, Frankrike
1948) Thomas Stearns Eliot, Storbritannien
1949) William Faulkner, USA
1950) Bertrand Russell, Storbritannien

1951) Pär Lagerkvist, Sverige
1952) François Mauriac, Frankrike
1953) Winston Churchill, Storbritannien
1954) Ernest Hemingway, USA
1955) Halldór Kiljan Laxness, Island
1956) Juan Ramón Jiménez, Spanien
1957) Albert Camus, Frankrike
1958) Boris Pasternak, Sovjetunionen
1959) Salvatore Quasimodo, Italien
1960) Saint-John Perse, Frankrike

1961) Ivo Andric, Jugoslavien
1962) John Steinbeck, USA
1963) Giorgos Seferis, Grekland
1964) Jean-Paul Sartre, Frankrike
1965) Michail Sjolochov, Sovjetunionen
1966) Samuel Agnon, Israel / Nelly Sachs, Sverige (Tyskland)
1967) Miguel Angel Asturias, Guatemala
1968) Yasunari Kawabata, Japan
1969) Samuel Beckett, Irland
1970) Alexander Solzjenitsyn, Sovjetunionen

1971) Pablo Neruda, Chile
1972) Heinrich Böll, Tyskland
1973) Patrick White, Australien
1974) Eyvind Johnson, Sverige / Harry Martinson, Sverige
1975) Eugenio Montale, Italien
1976) Saul Bellow, USA
1977) Vicent Aleixandre, Spanien
1978) Isaac Bashevis Singer, USA (polen)
1979) Odysseus Elytis, Grekland
1980) Czeslaw Milosz, USA och Polen

1981) Elias Canetti, Storbritannien (Bulgarien)
1982) Gabriel García Márquez, Colombia
1983) William Golding, Storbritannien
1984) Jaroslav Seifert, Tjeckoslovakien
1985) Claude Simon, Frankrike
1986) Wole Soyinka, Nigeria
1987) Joseph Brodsky, USA (Sovjetunionen)
1988) Naguib Mahfouz, Egyptien
1989) Camilo José Cela, Spanien
1990) Octavio Paz, Mexiko

1991) Nadine Gordimer, Sydafrika
1992) Derek Walcott, St. Lucia
1993) Toni Morrison, USA
1994) Kenzaburo Oe, Japan
1995) Seamus Heaney, Irland
1996) Wislawa Szymborska, Polen
1997) Dario Fo, Italien
1998) José Saramogo, Portugal
1999) Günter Grass, Tyskland
2000) Gao Xingjian, Frankrike (Kina)

2001) V. S. Naipaul, Storbritannien
2002) Imre Kertész, Ungern
2003) J. M. Coetzee, Sydafrika
2004) Elfriede Jelinek, Österrike
2005) Harold Pinter, Storbritannien
2006) Orhan Pamuk, Turkiet
2007) Doris Lessing, Storbritannien
2008) Jean-Marie Gustave Le Clézio, Frankrike
2009) Herta Müller, Tyskland
2010) Mario Vargas Llosa, Peru

2011) Tomas Tranströmer, Sverige
2012) Mo Yan, Kina
2013) Alice Munro, Kanada

Alice Munro - Tiggarflickan

Den årliga julklappen var förstås en bok av årets Nobelpristagare. I år befann vi oss dessutom på resande fot ute på ingenstans i landet vilket innebar att distraktion i form av TV och annat stod lågt i kurs och läsande desto högre. Jag förstår verkligen varför Alice Munro har varit uppe i Nobelspekulationer i många år, det var onekligen på tiden att hon belönades med Nobelpriset.

Jag läser överlag inte så mycket novellsamlingar, det är inte ett aktivt val det har bara råkat bli så. I Tiggarflickan får vi stifta bekantskap med Rose i tio olika noveller. De väver alla in i varandra men varje följer ett eget tema och en egen tråd. Därav att novellerna tydligt inte kan uppfattas som kapitel i en bok då tidslinjen far fram och tillbaka beroende på vilket tema som styr just den novellen. Det här är en berättarstil jag gillar och faktiskt själv jobbat lite med. Att läsa Tiggarflickan har gett mig mer inspiration i hur givande, bra och tydlig berättandet kan bli genom att skriva enligt den här formen.

Genom de olika novellerna får vi följa med Rose genom hennes liv från ett fattigt arbetarhem, via studier och äktenskap in i de fina salongerna som hon senare bryter sig loss ur. Hur hon flera gånger riskerar allt för att få känna sig fri. Samtidigt så är det mycket som bara antyds, novellerna lämnar tydliga luckor, vi får inte veta allt om Rose och hur hon hamnat på de nya platserna men det spelar ingen roll, här ges läsaren utrymme för egna tankar och spekulationer.

Jag avslutar med en kommentar från Dagens Nyheter som jag tycker stämmer in väldigt bra:
"Den som ännu inte upptäckt Alice Munro har något att se fram emot."

lördag 11 januari 2014

Uppdaterad Astérix-lista!

Namnsdag och jul innebar tillökning till min samling så här kommer den uppdaterade förteckningen:

1, Astérix le Gaulois
2, Astérix - la Serpe d'or
3, Astérix et les Goths

5, Le tour de Gaule d', Astérix
6, Astérix et Cléopâtre
7, Astérix - le combat des Chefs
8, Astérix chez les Bretons
9, Astérix et les Normands
10, Astérix légionnaire
11, Astérix - le bouclier Arverne
12, Astérix aux jeux Olympiques
13, Astérix et le chaudron
14, Astérix en Hispanie
15, Astérix - la zizanie

20, Astérix en Corse
21, Astérix - le cadeau de César

24, Astérix chez les Belges

28, Astérix chez Rahàzade
29, Astérix - la Rose et la Glaive
30, Astérix - la galère d'Obélix
31, Astérix et Latraviata
32, Astérix et la rentrée gauloise
33, Astérix - le ciel lui tombe sur la tête
34, L'anniversaire d'Astérix & Obélix
35, Astérix chez les Pictes