Helt logiskt i en bokhylla så återfinns böcker av samma författare bredvid varandra så nu råkade det bli som så att jag faktiskt bara tog boken innan De ondas kloster och så kom det sig att jag läste Babels hus.
En uppenbart begagnad bok som jag har ingen aning om var jag fått ifrån, kan vara ärvd eller förstås inköpt på någon loppis någon gång. Jag har fler gånger än vad som är lämpligt shoppat loss som en galning i andrahandsbokhandlar..
Babels hus utspelar sig på sena 70-talet på storsjukhuset Enskede Sjukhus. Där hamnar 76-årige Primus Svensson som patient efter en hjärtinfarkt och förutom att vi får följa hans öde genom hela boken så är det också den personal som han möter som boken handlar om.
Jersild gör djupdykningar både i karaktärernas yrkesliv men också i deras privatliv men framför allt så är det här också en berättelse om när man specialiserat vården så pass mycket så att det slutar handla om människorna som både arbetar och vårdas.
Det är en väldigt bra och välskriven roman, dock måste jag ändå säga att det någonstans känns som att för många personer presenteras och får påbörja sin historia. På flera håll känner jag att det saknas en fortsättning på en karaktär, den introduceras på ett sådant vis att man får intrycket av att det här kommer man få veta mer om senare. Men det kom inget mera, den karaktären var bara med i det kapitlet och sedan tog det slut.
Men det är fortfarande en roman av P C Jersild och självklart värd att läsa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar