tisdag 26 augusti 2014

Raymond Khoury - Den siste tempelriddaren

Jag läste faktiskt väldigt mycket i somras. Värmen gjorde i stort sett all annan aktivitet totalt omöjligt. Men det blev inte riktigt av att få upp mina läsningar i bloggen då jag blev upptagen på annat håll.

Den här boken tror jag att jag köpte i samband med något erbjudande i en bokklubb som jag gick med i, fick mina välkomstpresenter, gjorde mina minimi-beställningar och sedan gick ur. Sedan blev boken som så många andra stående i bokhyllan i väntan på bättre tider.

Den siste tempelriddaren spänner över dåtid och nutid. Vi börjar i Akko år 1291 mitt under brinnande strider när en liten skara tempelriddare flyr bort med ett skrin som döljer en välbevarad hemlighet. Men deras skepp går under i en storm och skrinet försvinner.

I nutidens New York anfaller sedan fyra män utklädda till riddare Metropolitanmuseet samtidigt som öppnandet av en utställning bestående av skatter från Vatikanen pågår. Bland de skatter som stjäls finns en medeltida chiffermaskin.

Arkeologen Tess Chaykin är på öppnandet med sin mor och dotter och dras bit för bit in i en gåta som flera gånger äventyrar både hennes och hennes familjs liv. Hennes egna efterforskningar får hennes väg att korsas med FBI-agenten Sean Reilly som låter sig dras med i Tess slutsatser vilket tar de tvärs över Atlanten i jakt på gåtans lösning.

Samtidigt bevakar Vatikanen förstås sina egna intressen då det trots allt var deras skatter som försvann.

Det är många olika berättarröster som gör sig hörda i Khourys bok och som läsare kastas man fram och tillbaka mellan de olika personerna men också över tiden. Bit för bit nystas en hemlighet upp som kan skaka om världen ordentligt om den blev känd. Därmed så väcks också frågan hos de olika personerna som jagar sanningen: "-Vad är det rätta att göra?" Något som är långt ifrån självklart.

Boken erbjöd mycket spännande och underhållande läsning men jag måste ändå tycka att det i slutet blev lite väl tillrättalagt. Men samtidigt förstår jag det, det hade varit svårt att låta boken sluta på något annat vis.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar