Jag älskar den! Årets TV-julkalender! Det finns inget annat sätt att beskriva den. Den må kanske inte vara den bästa kalender jag sett men den passar mig och min lilla familj alldeles utmärkt. Jag har sett de första två avsnitten två gånger då jag faktiskt sett avsnitten en vända i den klass jag vikarierat i de senaste två dagarna. Efter avsnitten har vi pratat Vikingatiden och jag kände mig ovanligt kompetent då jag dels är uppvuxen på en ort som kryllar av runstenar och levande historia men också har plöjt mången Vikinga-litteratur genom åren. Här kunde jag berätta och leva ut och jag fick använda min fantasi för att översätta seder i bruk till dagens moderna samhälle så barnen kunde ta till sig kunskapen ordentligt.
På hemmaplan fungerade den med, maten (som vår lilltjej älskar) spelar en central roll i handlingen och TV-kalendern har perfekta luckor som ska slitas loss helt vilket passar alldeles utmärkt för familjens yngsta och mycket klåfingriga medlem.
Så inser jag att ilskan mot programmet flödar, den är inte alls så bra som jag tycker, det är inte en spännande/gullig/gemytlig/meningslös berättelse utan här har SVT fräckheten att försöka pracka på barnen utbildning som en del av underhållningspaketet! Hemska tanke! "Utbildning får man i skolan, det ska man slippa på fritiden." Okeeeeeeej..... så på fritiden ska barnen alltså "skyddas" från att riskera att lära sig något? Nu blir det helt plötsligt så mycket mer begripligt att många av de barn jag undervisat de senaste veckorna omedelbart blir uttråkade och är ointresserade av allt som sker. Det är inte för att jag inte är en spännande och intressant lärarvikarie, det är för att barnen helt enkelt tycker att det är tråkigt att lära sig saker! För kunskap är något man endast påtvingas i skolan medan resten av livet ska vara en härlig befrielse från att någonsin behöva inhämta någon som helst kunskap. Kom igen! Självklart kan underhållning innehålla utbildning och borde det inte också vara så? Vad är bättre än att smyga in ny kunskap i barnens liv på ett underhållande sätt? Jag har mycket att tacka olika medier för kunskap. Bamse lärde mig till exempel om Hinduismen och dess gudar, kunskap jag kunde skaka fram ur huvudet på gymnasiet - många år efter att jag senast läste en Bamse-tidning. Nästan all min kunskap om latin och Julius Ceasar har jag hämtat ifrån Asterix-albumen.
Och min kunskap om redan nämnda Vikingatiden? Jo men visst har skolan spelat in där men jag har ju också bland annat läst Trägudars land (Jan Fridegård) och Röde Orm (Frans G. Bengtsson). Ni vet, skönlitterära böcker om Vikingatiden, alltså sådana man läser för att det är roligt och inte för att man ska plugga till ett prov i skolan.
Jag avrundar med att nämna den mycket fina krönikan Sören Olsson har skrivit i Expressen om årets julkalender. Många numera heliga klassiker mötte sin beskärda del av kritik det året de kom. Så kanske kommer den sanna domen om hur bra (eller dålig) årets julkalender inte avgöras än på flera år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar