J. M. Coetzee - Disgrace

För några veckor sedan sökte jag i min bokhylla efter en ny bok att läsa och siktet var förstås i första hand inställt på något jag ännu inte läst. Sådana böcker har jag en hel del av, därav att jag försöker tillämpa köpstopp på nya böcker tills dess att de jag redan har är lästa - totalt misslyckande! Jag har köpt massa nya böcker i år!

Men nu skulle jag ändå läsa en bok jag redan hade och bestämde mig för att göra slag i saken och beta av på min litterära bucket list så valet föll på J. M. Coetzee och hans bok Disgrace som jag inhandlade för ett antal år sedan (antagligen när alla nyutgåvor kommit efter att han fått Nobelpriset). Att den var en lagom tjock pocket skadade inte heller då jag skulle ut och resa.

Coetzee är en författare som uppenbarligen inte låtit sig skrämmas av att ha fått Nobelpriset utan har fortsatt ge ut böcker sedan dess och nu är högaktuell med den nya boken Jesus barndom.

Jag läste i alla fall Disgrace, i vilken vi får följa den medelålders professorn som efter att ha orsakat skandal genom att ha en affär med en student blir avskedad och flyr ut på landet för att bo hos sin dotter på hennes lilla blomsterfarm.

Det är en ganska dyster tillvaro som Coetzee målar upp, det ligger som ett fult skimmer över hela boken men man dras in i denna tragiske figur och hans svårigheter att ha vettiga relationer med andra människor. 

Med tämligen stor säkerhet så vågar jag säga att det är den hitintills enda boken jag läst som utspelar sig i Sydafrika, ett land som jag egentligen inte vet mer om än från skolans geografi-lektioner och nyhetsrapporteringarna. Så vad jag vet om hur vardagen ser ut för de människor som bor där är lika med noll. På sina håll så kryper det i boken in reflektioner, att det finns en komplicerad relation mellan landets vita och färgade landsmän är tydligt. Vi träffar på några raka exempel om den maktobalans som råder men också att saker är på väg att ändras.

Motiveringen till J. M. Coetzees Nobelpris löd:

"som i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet"

Jag kan inte annat än instämma.