torsdag 9 oktober 2025

Bucket-list!

Verkligen hamnat efter igen.

fet stil lästa och kursiva osäker.
1901) Sully Prudhomme, Frankrike
1902) Theodor Mommsen, Tyskland
1903) Bjørnstjerne Bjørnson, Norge
1904) Frédéric Mistral, Frankrike / José Echegaray y Eizaguirre, Spanien
1905) Henryk Sienkiwicz, Polen
1906) Giosue Carducci, Italien
1907) Rudyard Kipling, Storbritannien
1908) Rudolf Eucken, Tyskland
1909) Selma Lagerlöf, Sverige
1910) Paul Heyse, Tyskland
1911) Maurice Maeterlinck, Belgien
1912) Gerhart Hauptmann, Tyskland
1913) Rabindranath Tagore, Indien
1914) -
1915) Romain Rolland, Frankrike
1916) Verner von Heidenstam, Sverige
1917) Karl Gjellerup, Danmark / Henrik Pontoppidan, Danmark
1918) -
1919) Carl Spitteler, Schweiz
1920) Knut Hamsun, Norge
1921) Anatole France, Frankrike
1922) Jacinto Benavente, Spanien
1923) William Butler Yeats, Irland
1924) Wladyslaw Reymont, Polen
1925) George Bernard Shaw, Storbritannien
1926) Grazia Deledda, Italien
1927) Henri Bergson, Frankrike
1928) Sigrid Undset, Norge
1929) Thomas Mann, Tyskland
1930) Sinclair Lewis, USA
1931) Erik Axel Karlfeldt, Sverige
1932) John Galsworthy, Storbritannien
1933) Ivan Bunin, statslös (Ryssland)
1934) Luigi Pirandello, Italien
1935) -
1936) Eugene O’Neill, USA
1937) Roger Martin du Gard, Frankrike
1938) Pearl Buck, USA
1939) Frans Eemil Sillanpää, Finland
1940) -
1941) -
1942) -
1943) -
1944) Johannes V. Jensen, Danmark
1945) Gabriela Mistral, Chile
1946) Hermann Hesse, Schweiz (Tyskland)
1947) André Gide, Frankrike
1948) Thomas Stearns Eliot, Storbritannien
1949) William Faulkner, USA
1950) Bertrand Russell, Storbritannien
1951) Pär Lagerkvist, Sverige
1952) François Mauriac, Frankrike
1953) Winston Churchill, Storbritannien
1954) Ernest Hemingway, USA
1955) Halldór Kiljan Laxness, Island
1956) Juan Ramón Jiménez, Spanien
1957) Albert Camus, Frankrike
1958) Boris Pasternak, Sovjetunionen
1959) Salvatore Quasimodo, Italien
1960) Saint-John Perse, Frankrike
1961) Ivo Andric, Jugoslavien
1962) John Steinbeck, USA
1963) Giorgos Seferis, Grekland
1964) Jean-Paul Sartre, Frankrike
1965) Michail Sjolochov, Sovjetunionen
1966) Samuel Agnon, Israel / Nelly Sachs, Sverige (Tyskland)
1967) Miguel Angel Asturias, Guatemala
1968) Yasunari Kawabata, Japan
1969) Samuel Beckett, Irland
1970) Alexander Solzjenitsyn, Sovjetunionen
1971) Pablo Neruda, Chile
1972) Heinrich Böll, Tyskland
1973) Patrick White, Australien
1974) Eyvind Johnson, Sverige / Harry Martinson, Sverige
1975) Eugenio Montale, Italien
1976) Saul Bellow, USA
1977) Vicent Aleixandre, Spanien
1978) Isaac Bashevis Singer, USA (polen)
1979) Odysseus Elytis, Grekland
1980) Czeslaw Milosz, USA och Polen
1981) Elias Canetti, Storbritannien (Bulgarien)
1982) Gabriel García Márquez, Colombia
1983) William Golding, Storbritannien
1984) Jaroslav Seifert, Tjeckoslovakien
1985) Claude Simon, Frankrike
1986) Wole Soyinka, Nigeria
1987) Joseph Brodsky, USA (Sovjetunionen)
1988) Naguib Mahfouz, Egyptien
1989) Camilo José Cela, Spanien
1990) Octavio Paz, Mexiko
1991) Nadine Gordimer, Sydafrika
1992) Derek Walcott, St. Lucia
1993) Toni Morrison, USA
1994) Kenzaburo Oe, Japan
1995) Seamus Heaney, Irland
1996) Wislawa Szymborska, Polen
1997) Dario Fo, Italien
1998) José Saramogo, Portugal
1999) Günter Grass, Tyskland
2000) Gao Xingjian, Frankrike (Kina)
2001) V. S. Naipaul, Storbritannien
2002) Imre Kertész, Ungern
2003) J. M. Coetzee, Sydafrika
2004) Elfriede Jelinek, Österrike
2005) Harold Pinter, Storbritannien
2006) Orhan Pamuk, Turkiet
2007) Doris Lessing, Storbritannien
2008) Jean-Marie Gustave Le Clézio, Frankrike
2009) Herta Müller, Tyskland
2010) Mario Vargas Llosa, Peru
2011) Tomas Tranströmer, Sverige
2012) Mo Yan, Kina
2013) Alice Munro, Kanada
2014) Patrick Modiano, Frankrike
2015) Svetlana Aleksijevitj, Belaru
2016) Bob Dylan, USA
2017) Kazuo Ishiguro, Storbritannien
2018) Olga Tokarczuk, Polen
2019) Peter Handke, Österrike
2020) Louise Glück, USA
2021) Abdukrazak Gurnah, Storbritannien (Zanzibar) 
2022) Annie Ernaux, Frankrike
2023) Jon Fosse, Norge
2024) Han Kang, Sydkorea
2025) László Krasznahorkai, Ungern

måndag 10 mars 2025

Bästa båoti för kropp och själ

Vi la maximalt antal röster på "Bara bada bastu". Det var till och med så att vi inte lyckades lägga fler eftersom det av någon anledning inte gick att telefonrösta från mitt mobilabonnemang. Men vi hade skapat egna Melodifestival-konton i appen till barnen och Johan ringde in.

Egentligen har vare sig jag eller Johan följt Melodifestivalen på många år, inte sedan grabben hemma från mitt område deltog. Vi har dykt in lite då och då kring Eurovision men det har trots allt varit en cirkus som tar upp många helger. Men nu är vi föräldrar och barnen vill se för det gör deras kompisar. Så sex lördagar i rad har vi bänkat oss framför TV:n för att följa spektaklet. Deltävling fyra, även kallat "Dödens grupp", det var då det hände något på riktigt. Det var också då vi i Vimmerby hade hemmahopp genom AmenA men herregud vilket startfält. Vi fick se en schlagerkung falla bort och historia skrivas när tre härliga grabbar från Österbotten dök upp på scen. Finalen kom sedan att stå mellan samma två bidrag som tog sig direkt till final och där Måns Zelmerlöw efter en gastkramande poängräkning inte fick tillräckligt med röster från svenska folket. Och bastubröderna var ett faktum.

Jag älskar KAJs bidrag! VI älskar KAJs bidrag. Vi såg deras framträdande fyra gånger till frukost bara idag. Om KAJ är förvånade över att de vann så är vi det med, vi har sett häftiga bidrag som blivit kultklassiker ratas när det gällt Eurovision men i år vågade svenska folket löpa linan ut och varför just nu? Varför är det så himla viktigt med en bastusång?

För egen del symboliserar bastun gemenskap och den väcker minnen till en annan tid. När 19-åriga jag flyttade 90 mil bort för att börja plugga, där jag inte kände någon alls. Där jag tillsammans med mina studiekamrater på Teknisk Fysik försökte navigera mig igenom vuxenlivet. Centralt i vår nya tillvaro blev just bastun. Varje tisdag började förfesten i bastun. Någon av oss som bodde så vi kunde boka bastu fixade och sedan slöt 10-15 ur klassen upp varje gång. Våra bastutisdagar blev ett eget fenomen och snart ville gärna kompisar från andra klasser också vara med ibland. Vi välkomnade alla. Några saker var sig lika varje gång. A som alltid började med att spola kallvatten i handfatet för att kyla sin öl (han bodde i korridor med gemensamt kök och vågade därför inte ha ölen i kylskåpet). Hur den enda finnen i klassen alltid var färdigbastad först. Men hon fixade i alla fall så att pizzerian bredvid gick med på att slå på ugnen igen precis innan stängning för att fixa 14 pizzor till hungriga bastande fysiker. I bastun byggde vi relationer och planerade aktiviteter. Vi hade en otrolig sammanhållning det där första året och jag tror mycket av det var knutet till just bastun. Det var vår stund när vi kopplade av.

Världen, Europa och Sverige är mörkt just nu. Vi har krig, våld och ökande psykisk ohälsa. Många känner en äkta oro inför framtiden. Vi behöver känna glädje. Vi behöver saker som får oss att må bra.

Jag håller inte helt med Måns Zelmerlöw och John Lundvik när de pratar om att Eurovision och Melodifestivalen har förändrats. Det har ALLTID varit mer än att bara framför en bra låt. Det har ALLTID handlat om scennärvaro och bjuda på en show. Det här blir inte ens första gången Sverige skickar ett bidrag som sticker ut hakan (vem har glömt Roger Pontares indiandans 2000?) men det var alldeles för länge sedan nu. Alla vet att Sverige är ett bra musikland, vi har alltid haft en hög standard och en god export av musiker. Mycket tack vara de kommunala musikskolorna (något vi tyvärr håller på att arma ur nu genom olika nedskärningar). Men vi har också sällat oss till skaran av tillrättalagd och korrekt musik. På gränsen till tråkig.

Självklart ska ni ställa upp igen Måns och John! Ni gör bra musik. Men just nu, just idag, behöver Sverige och Europa få skratta, tralla och sjunga med. Just nu behöver vi bara bada bastu!